Just nu är det en tuff tid vi har framför oss. Husbygget har börjat och fortsättningmed renoveringen i lägenheten ska ta fart igen. Jag går här hemma om dagarna och tar hand om allt vad hem, barn och hund heter.. Sambo jobbar ihjäl sig med sitt vanliga jobb och fortsätter sen kväll efter kväll med huset som ska byggas. Hur håller familjer ihop som gör ett sånt här projekt? Jag kan inte säga att jag är världens gladaste nu förtiden. Är jag verkligen en bra mamma? Jag blir ju irriterad på Filip flera gånger om dagen? Är jag bra med Diezel? Han går oxå på mina nerver och trampar.. Jag har en syster som har 3 småbarn hemma och jag beundrar henne varje dag för hon klarar det så galant. Jag har ett barn (ja två med hunden da) och jag känner att det är ingen lätt match många ggr. Hur står hon ut, utan att slita sig i håret och känna att man bara har lust att stänga dörren om sig och gå ifrån alla plikter. Nu är jag lite tröttare än vanligt efter en veckas sjukdom och ingen egen tid, så då blir det väl lätt så här. Men det ständigt dåliga samvetet hänger över mig. Allt jag vill göra och allt jag inte gör!! Sen ett förhållande som man ska hålla vid liv utan att ens vara på samma plats. Jag här och han där.. Vad har vi gett oss in på?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar