Måndag och trist..

Fast alla dagar för mig nu är lördag eller fredag eller vilket som, så känner jag verkligen att det är måndag! Tråkigt väder ute och tråkig dag helt enkelt. Var ute med Filip en sväng för besök hos BVC och sen handla lite middagsmat. Blåsten tog nästan med mig i mellan åt. Vagnen lyfte en bit från marken och jag fick hålla i handtaget hårt samtidigt som jag försökte få bort håret i mitt ansikte. Va f-n är värmen och solen och dom gröna träden?! Nu får det bli vår och sommar. Jag gillar ju vintern och ska den ihärdigt hänga sig kvar så får det banne mig bli vitt ute och minus grader och solen ska skina på den blåa himlen, Då kan jag stå ut ett tag till. Nu kom jag hem och ska tända lite ljus och krypa upp i soffan med min son och kolla TV. Sova en stund kanske, för inatt vakna jag kvart i 4 av att någon stod och titta på mig med sina stora runda ögon, det var min kära hund Diezel. Jag undra vad han ville, stod han där för att få tillåtelse att komma upp till mamma o pappa i sängen. Men nä, när jag sa det till honom stod han bara kvar, jag frågade om han ville gå ut och bajsa och då vifta han på svansen och jag förstod att svaret var ja. Han rusa mot dörren och jag efter yrvaken, eftersom jag blivit väckt en timme tidigare av den lille. Jag och Diezel klev ut från porten och där gick jag runt med honom i stormen medans han uträttade sina ärenden. Stackaren hade ont i magen. Väl inne kröp vi upp i sängen tillsammans och somnade brevid Filip och den store killen jag bor med, trångt men VÄLDIGT mysigt att ha mina 4 bästa killar runt mig, för jag kom på.. Inte att förglömma så låg min katt där oxå! :)