Ja idag sken solen som den skulle, så det fanns inget att skylla på för att hålla sig inne. Dagen började med en lunch med mor och syster. Sen vart det MP3 och barnvagn och jag som gick ut på en snabb gång. Skönt med musik ibland. Höj volymen och försvinn in i en annan värld. Benen bara går utav sig själv, man går i sin egen värld och backe upp och backe ner gick jag. Filip låg helt ovetandes om att hans mamma svettades järnet medans han själv låg där och vaggades till söms. Att man inte kommer ihåg hur det var att ligga där i vagnen, ligga där och bara njuta av tillvaron och bli omkring skjutsad. Det var tider det.. tider man inte minns.
Iallafall så har min rumpa och lår fått jobba idag, bort med allt gammalt krafs nu och fram ska dom där låååånga välsvarvade benen komma. Hoppas min bön blir hörd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar